Det är sällan man börjar en konverstaton med "Hej, hur mår du?" när man börjar prata med en kompis eller när en kompis börjar skriva till en. Det börjar oftast med "vad gör du?" eller så hoppar man direkt till det man har på hjärnan.
Jag antar att det är för att man "alltid" svarar att det är bra. Så folk tar för givet att det alltid är bra, eller att man åtminstone kommer att svara att det är bra. 

När jag får frågan så brukar jag oftast svara "jodå, det är bra" eller "Jodå, det är helt okey"

 

Egentligen när nån frågar så vill man kanske bara svara
- Det är skit! Gjorde nyss slut med min kille för han tydligen varit otrogen hela vårat förhållande..
- Det är skit! Mitt säsongsjobb har precis slutat för säsongen så hittar jag inget nytt jobb så har jag ingen inkomst och då lär jag nog flytta hem till Säter igen..

- Det är skit! Mitt ex och hans bror är inte bröder längre så jag har en vecka på mig att flytta ut från lägenheten som hans bror äger och hittar jag ingen ny inom en vecka så måste jag flytta hem till Säter igen..

- Det är skit! Min farfar dog...
- Det är skit! Min **** har försökt ta livet av sig.... 

- Det är skit! För allt detta hände inom 2 månader...

 

Och just nu känner jag.. - Det är skit! För min **** har försökt igen.. för 3e gången...

Dock så kommer jag nog alltid att vara en sån som svara "Jodå, det är bra" eller "Jodå, det är helt okey" För jag är dålig på känslor.. Jag är dålig på att prata om dom, jag är dålig på att visa dom. 
Jag är annars en rätt så glad och positiv person och ser inte anledning till att man ska må dåligt. Men ibland så får man må... skit